Den blåa huvudrutten
Fästningens huvudrutt går genom Sveaborg från norr till söder via alla de viktigaste sevärdheterna. Rutten börjar vid huvudbryggan framför Strandkasernen och slutar vid Kungsporten.
Den cirka 1,5 kilometer långa rutten är utmärkt med vägvisare med blå skyltar och med ett blått streck på kartorna. Besökaren kan bekanta sig med de olika objekten längs rutten och med deras historia med hjälp av informationstavlorna.
De belysta informationstavlorna ger besökarna information då guidade rundvandringar inte står till buds och då Sveaborgscentret är stängt.
De fem informationstavlorna längs huvudrutten berättar om Ryska marketentarkvarteret, Kyrkparken, Stora Borggården, Pipers park och Gustavssvärds bastioner.
Skyltarna i närheten av bryggorna leder besökaren till Strandkasernen och Sveaborgscentret, och längs rutten får man basinformation om fästningens historia. Informationstavlornas texter är på finska, svenska och engelska.
Besöksmål
1. Den rosa strandkasernen är Sveaborgs mest kända byggnad från ryska tiden, och den byggdes åren 1868–1870 som huvudport för fästningen. I kasernens östra gavel finns en inspelningsstudio, musikernas arbetsrum och en kiosk med posttjänster. I den västra gaveln finns en bryggerirestaurang med ett ölbryggeri, precis som namnet också antyder. I byggnaden finns även Helsingfors konstnärsgilles galleri med varierande konstutställningar året runt.
2. Trävillorna som kantar den nuvarande huvudrutten byggdes av ryska marketentare på 1800-talet. Området kallas Ryska marketentarkvarteret. I byggnaderna fanns köpmännens handelsfirmor och där bodde även köpmannafamiljerna. En del av byggnaderna representerar de få privata bostadshusen på Sveaborg och i ett av dem finns ett café.
3. Sveaborgs kyrka byggdes år 1854 som ryska arméns ortodoxa garnisonskyrka och helgades åt Alexander Nevskij. Då hade kyrkan fem torn med lökkupoler. Kyrkan, som präglar södra Helsingfors horisont, byggdes om till en luthersk kyrka i början av finska tiden. Dess nuvarande utseende är från 1920-talet. I kyrktornet finns fortfarande en fyr och veterligen finns det endast tre liknande konstruktioner där kyrktorn och fyr förenas i hela världen. Sveaborgs kyrka är en populär vigselkyrka. Staketet runt kyrkan består av svenska och ryska kanonrör samt av kedjor som tidigare spärrade sunden mellan öarna i fästningen.4. Kronverket Ehrensvärd, som finns till höger om huvudrutten, är Sveaborgs största enskilda befästningsgrupp.
Det är en lång fästning i form av en krona som
i båda ändarna avslutas med flygelbyggnader i rödtegel. Sveriges kung Gustaf III lade grundstenen till kronverket år 1775. Kronverkets fasad är en bastant försvarsmur i gråsten, och i kasematterna och flyglarna fanns verkstäder, ett segelmakeri och förråd till flottans varv samt marinstabens arbetsrum. Portöppningarna på de låga kurtinerna pryds av svenska rikets vapen i sandsten. Under ryska tiden försökte man hugga bort kronorna på en del av vapnen. Under bombningarna i Krimkriget år 1855 skadades byggnaden svårt. På 1980-talet restaurerades Kronverket till bostäder och till Helsingfors stads daghem och bibliotek. I flyglarna finns Förvaltningsnämndens för Sveaborg kontor samt konferens- och festlokaler.
5. Inventariekammaren med tillhörande mastskjul byggdes åren 1778–1783 som förråd för flottans fartyg på stranden till Artilleriviken, intill farleden som leder till varvet. Inventariekamrarna skadades svårt i bombningarna under Krimkriget år 1855, och mastskjulet förstördes helt i bombningarna under andra världskriget. Inför fästningens 250-årsjubileum år 1998 restes en ny byggnad intill inventariekamrarna, på platsen för mastskjulet som förstördes i bombningarna. I Sveaborgscentrets nybyggnad finns turistinformationen och i den gamla delen finns Sveaborgsmuseet, där man visar en vidfilmsföreställning om fästningens historia på sju språk.
På den motsatta stranden finns den ursprungliga infarten till Sveaborgs varv samt en stor byggnad i rödtegel som är den Gamla skivhallen. Skivhallen byggdes i slutet av den ryska tiden år 1917 på platsen för en reparationsbassäng från den svenska tiden som man hade fyllt med sprängsten. Byggnaden betjänade fartygsbyggnationen och -reparationen, och där fanns även pumphuset för varvets inre bassäng. På 1920-talet verkade monteringsavdelningen för Statens flygplansfabrik där. Numera används Gamla skivhallen för reparation av fartyg.
6. Stora Borggården planerades i senbarockstil av Augustin Ehrensvärd på 1750-talet och är Finlands första monumentalplats. Dess arkitektur baserades på symmetri och skenperspektiv. Gården kantades av två bastioner i gråsten, Kommendantshuset och två bågformade vaktbyggnader. När Borggården färdigställdes var den hela fästningens huvudtorg. Sedan början av 1930-talet har Ehrensvärdmuseet, där man kan ta del av fästningens svenska historia genom miniatyrmodeller, målningar och vapen, verkat i Kommendantshuset.
Fästningens arkitekt Augustin Ehrensvärd fick sin sista viloplats mitt på borggården år 1783. Även kung Gustaf III deltog i planeringen av gravmonumentet, som blev färdigt först år 1807, ett halvt år innan fästningen kapitulerade för ryssarna.
Till följd av bombningen under Krimkriget år 1855 förstördes byggnader och gårdens ursprungliga symmetri från1700-talet. Efter kriget revs halva det skadade Kommendantshuset och den ena av de bågformade vaktbyggnaderna. På 1880-talet revs bastion Ekeblad i Borggårdens högra ände, medan dess parbastion Höpken fortfarande står kvar på Borggården. I Ekeblads ställe byggdes ett bostadshus för officerare som fortfarande fungerar som bostadshus. Därtill kompletterades omgivningen kring Ehrensvärds grav med planteringar.
7. Byggnationen av Sveaborgs varv började år 1750, och varvet var det största i sitt slag i världen. Under 1760-talet byggdes den berömda skärgårdsflottan vid varvet under ledning av Fredrik Henrik af Chapman. Efter att Finland blev självständigt verkade en flygplansfabrik vid varvet, och under andra världskriget fungerade varvet som bas för ubåtsflottan. Efter kriget användes varvet för byggnation av fartyg till Sovjetunionen som en del av krigsskadeståndet. Numera används torrdockans bassäng för repareration av segelfartyg i trä. På varvsområdet finns ännu ett båtvarv, ett segelmakeri och en gästhamn med café.
I tenaljen von Fersen, en befästningsanläggning i gråsten som finns till vänster om utsiktsplatsen invid dockbassängens kant, fanns tidigare bassängens pumphus samt flottans bageri och kvarn. Tenaljen von Fersens sädesmagasin har restaurerats till en konferens- och festsal, där man arrangerar konferenser, konserter och bröllop.8. Pipers park är Sveaborgs äldsta och
viktigaste park. Den är belägen i hörnet av bastionerna Ähra och Hårleman. I en reseskildring från 1700-talet beskriver författaren förtjust den lilla, men vackra trädgården med klippta häckar, fruktträd och blomplanteringar. Försvarsanläggningarna, som har byggts om till parkdamm och stödmur för dammen, samt lusthusets plats på berget är från den svenska tiden. Pipers damm användes som sötvattensbassäng, och där fanns också en brunn. Parken restaurerades år 1873 till en landskapspark i engelsk stil, där man fäste speciell vikt vid utsikten från de bågformade gångarna. Staket och träd på rad avgränsade trädgården från omgivningen.
Samfundet Ehrensvärds café Piper byggdes på det gamla lusthusets källare år 1928. I Pipers park blommar syrener, rosor, svärdsliljor och ett antal sällsynta växter.
9. De torvtäckta sandvallarna till höger om huvudleden byggdes i slutet av 1800-talet på Sveaborgs och grannöarnas stränder som en ny försvarslinje mot det öppna havet. Artilleriets styrka hade ökat med tiden, vilket minskade den betydelse som
försvarsmurarna i sten hade för försvaret. Samtidigt som vallarna byggdes fylldes även sundet mellan Vargön och Gustavssvärd, där det numera finns en stor gräsplan om somrarna. På Gustavssvärds sandvallar står kraftfulla kanoner, som har en räckvidd på 5–8 kilometer, från den ryska tiden. Ammunitionen i kanonerna, som laddas bakifrån, hade en vikt på 120–250 kilo. På somrarna blommar den gula ryssgubben, som färdades till Sveaborg under den ryska tiden med jord som transporterats till öarna, på sandvallarna.
10. Fästningen på Gustavssvärds sydspets är den bäst bevarade delen av Sveaborgs fästning från 1700-talet. På vänster sida om huvudleden ser du fästningen Gustavssvärd, som är uppkallad efter kronprins Gustaf, senare kung Gustaf III. Den består av en sluten fästning på fyra bastioner som har byggts på öns högsta punkt samt av förskansningar som skyddar fästningen. Fästningen har fyra försvarslinjer i rad, där man från de övre nivåerna kunde delta i strider genom att skjuta över de lägre befästningarna och på så sätt försvara Gustavssvärds sund, som var farled till fästningens front. Ända sedan fästningen byggdes har fästningens dåtida makthavares flagga vajat högt uppe i bastion Zander. Traditionen lever vidare sommartid, då Sjökrigsskolan dagligen hissar den stora statsflaggan.
11. Den monumentala Kungsporten är kännetecknande för Sveaborg. Kungsporten ligger intill farleden till Helsingfors, som passeras av Sverigebåtarna när de anländer till staden. Porten planerades av överintendent Carl Hårleman på 1750-talet, på den plats där det sägs att kung Adolf Fredriks fartyg ankrade då han kom för att bekanta sig med byggarbetet år 1752. Porten är inspirerad av rokokon och den italienska arkitekturen. Fästningsporten byggdes på 1770-talet om till en ceremoniport med en utåtbuktande konstruktion med brygga, trappa och ramp.Väggtavlornas texter är skrivna av fästningens grundare Ehrensvärd. Den mest kända lyder: "Eftervärd stå här på egen botn och lita icke på främmande hielp". Under bombningarna i Krimkriget år 1855 sjönk kajen och trapporna samt en stor del av rampen i havet. Den förstörda delen återuppbyggdes inför Sveaborgs 250-årsjubileum år 1998. Kungsporten var förevigad på den största sedeln i Finlands sista serie av marksedlar, tusenmarkssedeln.
12. På andra sidan gräsplanen på Gustavssvärd finns en krutkällare som är täckt med jord. Den är ett utrymme i tunnvalv som omges av ett välvt ventilationsschakt. Krutkällaren byggdes som krutlager åren 1776–1778, och hundra år senare täcktes den med jord på tre sidor. I början av den finska tiden användes byggnaden som lager, tills den år 1948 restaurerades för Kustartillerimuseet, som verkade under Krigsmuseet fram till år 2006. En annan motsvarande krutkällare från samma tidsperiod finns på Vargöns västra strand, och den har byggts om till konferens- och festlokal.
Minnesmärket som restes år 1952 är till minne av alla stupade under krigen på Sveaborg (1808 och 1855) och under Sveaborgsupproret (1906) samt de över ettusen rödgardister som omkom på fånglägret på Sveaborg år 1918. Intill minnesmärket har man också begravt offren i den explosionsolycka som inträffade år 1937 på grannön Skanslandet, på andra sidan Gustavssvärds sund.
13. Till vänster om huvudleden finns bastionerna Dygd och Ähra och till höger ravelinen Godt Samvete. Tillsammans bildar de en regelbunden bastionsfront. Gråstensbastionerna med spetsiga hörn förenas genom en rak kurtinmur, som har en port i mitten som har breddats i ett senare skede. De ovanliga namnen Dygd, Ähra och Godt Samvete sägs vara upprörda Augustin Ehrensvärds svar på den kritik som riktades mot honom under 1750-talet.I ravelinen Godt Samvete, som ligger till höger om huvudrutten, verkar numera en populär sommarteater, och i bastionen Dygd finns en glasateljé och ett japanskt tehus.
14. Ubåten Vesikko färdigställdes i Åbo år 1933 på beställning av tyskarna. Finska staten löste in Vesikko och de fyra övriga ubåtarna som tillhörde samma serie år 1936, och de fungerade som en del av flottan under vinter- och fortsättningskriget åren 1939–1944. I enlighet med Parisfreden år 1947 skrotades Finlands alla ubåtar med undantag av Vesikko. Efter ett krävande restaureringsarbete öppnades ubåten för allmänheten år 1973. I Vesikko kan besökaren bekanta sig med de omständigheter under vilka manskapet arbetade på tiotals meters djup. Karta över Blåa rutten
Ta med dig en karta över den blåa rutten när du kommer till Sveaborg! Klicka på bilden nedan och skriv ut kartan i det nya fönstret som öppnas (storlek 586 kB, 1240 x 1454).














suomenlinna.fi