Gustav III (1746–1792)

Gustav besteg tronen år 1771 efter fadern Adolf Fredriks död. Under det år som följde på makttillträdet genomförde han en statskupp som blev slutet på ständerväldets tid. I denna statskupp spelade Sveaborgs fästning en central roll. Statskuppen inleddes enligt planen med att Sveaborg togs i besittning.

Då kungen hade tagit makten genom sin kupp ville han återta de områden som hade förlorats till Ryssland i de tidigare krigen genom att genomföra ett anfallskrig och samtidigt åter göra sitt rike till en stormakt. År 1788 inleddes det så kallade Gustavs krig, då Sverige anföll Ryssland. Gustav lyckades inte med sina målsättningar, men Sverige klarade å andra sidan av att bevara samma gränser som förut, trots att situationen ibland såg oroväckande ut för landets del. Under kriget fungerade Sveaborg på ett förtjänstfullt sätt som bas för flottan och möjliggjorde för sin del den avgörande segern i slaget vid Svensksund år 1790.

Sveaborgs sydligaste fästning fick år 1751 sitt namn efter kronprins Gustav, då den döptes till Gustavssvärd. Senare började man hänvisa till hela ön med detta namn. Gustav besökte fästningen flera gånger och skissade själv upp gravminnesmärket över planeraren av fästningen, vännen Augustin Ehrensvärd.

Gustav III var mycket intresserad av vetenskap och konst. Som regent följde han idealen om ett upplyst envälde.

Gustav III lönnmördades år 1792. Han efterträddes som kung av Gustav IV Adolf.